Det dimmar i blått.
Jo det gick ju som jag tänkt mig.
Upprördhet men jag anar förståelse.
Imorrn blir det ett härligt samtal med Jennie i alla fall. Kan behövas efter ikväll. Tack för att sådana som du finns.
Och sådana som du Lovisa. PUSS.
Kommentarer
Trackback